Venezuela är världens mest oljerika land lokaliserat i Sydamerikas nordostkust. Landet är dubbelt så stort som Sverige och har nära tre gånger så stor befolkning. Det är ett vibrerande land med en rik kultur och natur. Historiskt sett har landet kantats av drama och pendlat mellan ytterligheter. Från att ha varit världens fjärde rikaste land per capita har det på årtionden gått till att vara ett krisdrabbat land. Venezuela är därför ett intresseväckande land och här berättar jag hur landet gått från revolution till inflation.
Från revolution till inflation
Det verkar svårt, nästan omöjligt att tro under nuvarande omständigheter att det fanns en tid för inte så länge sedan då Venezuela avundades i hela Latinamerika. Även om detta inte längre är fallet är den nuvarande situationen i Venezuela känd över hela världen. Sanningen är att efter nästan 20 år efter den så kallade “Bolivarianska revolutionen” är Venezuela ett ekonomiskt krossat land. Landet lider av en brutal ekonomisk kris med den högsta inflationen i världen och det enda land i världen vars inflation är i dollar.
Med världens högsta inflation på 10 miljoner procent, har landet nått en kritisk brytpunkt där venezolaner är utsatta för den sämsta livskvaliteten någonsin. Om inte detta vore tillräckligt illa har en ond cirkel av osäkerhet vuxit fram på grund av den ekonomiska krisen. Denna skadliga kombination och humanitära kris har gjort att miljontals venezolaner flytt landet för att söka efter ett bättre liv. Emellertid har Venezuela sett ljusare dagar. Det fanns en tid då Venezuela var ett välmående land, ett land som i motsats till nuvarande situation var en plats dit många emigrerade till på jakt efter möjligheter.
Som bekant har Venezuela de största oljereserverna på hela planeten. Här beräknas finnas mer än 300 000 miljoner fat olja. Av bättre eller sämre kvalitet, har Venezuela mer olja än hela Ryssland eller Saudiarabien. Därtill har Venezuela inte bara olja, utan också många, många andra naturresurser. Gas är en av dessa naturresurser. Landet är också rikt på mineraler som diamanter, järn och guld. Upptäckt av den sällsynta mineralen coltan har också gjorts, en metall som används i nästan all elektronik.
”Hur mycket kostar det? Ge mig två.” Det fanns en tid då venezolaner var välbärgade och inte tvekade att markera detta för utomstående. Venezuela var så rikt att venezolanska turister var kända för vissa uttryck som ”ge mig två”. Venezolaner var helt enkelt kända för att vara frikostiga och handla allt.
Under denna rika tiden fanns pengar som gjorde att det växte fram en blomstrande medelklass. Arbetslösheten låg 4 procent och varje år byggdes det för fullt, däribland tusentals kilometer nya vägar.
Numera är fattigdomen utbredd och drabbar 9 av 10 venezolaner. För några årtionden sedan var det nästan omvänt, fattigdomen översteg inte 20 procent av befolkningen. Detta var en lycklig tid då det var vanligt för medelklassen att resa på semester till Miami. Var hade den sydamerikanska regionen de mest exklusiva restaurangerna? I Venezuelas huvudstad Caracas. Inte nog med det, venezolaner hade blivit världens största konsumenter av whisky. Under dessa goda år anade ingen vad som skulle komma. Allt flöt på. I själva verket hade Venezuela förvandlats till Latinamerikas Mecka för emigranter eftersom alla ville uppleva det fantastiska välståndet.
Tack vare systemet på denna tid, som fungerade, blev Venezuela också en fristad för många flyktingar. Många flydde till exempel från militärdiktaturen Chile och från Argentinska militärjuntan. Även många européer emigrerade till Venezuela, särskilt portugiser, italienare och spanjorer.
Tack vare naturresurser blev Venezuela ett av de mest välmående länderna i hela världen. Venezuela var lika rikt som Norge på 1960-talet och i början av 1970-talet gick landet ännu längre. I oktober 1973 beslutade OPEC, Organisationen för oljeexporterande länder, att straffa de länder som hade stött Israel i Jom Kippurkriget. Det inkluderade USA och mycket av Västeuropa. Vid den tiden gick oljefaten från cirka 1,60 dollar till nästan 10 dollar. På bara en natt blev de oljeproducerande länderna ännu rikare än vad de redan var – och Venezuela hade all den olja som gick att önska sig.
Det finns fortfarande mycket olja i Venezuela. Problemet är att den nuvarande regeringen inte lyckats utvinna den. Med vilket det är som om det inte fanns någon olja. Därtill plågas landet av allvarlig korruption, auktoritärt styre och missbruk av mänskliga rättigheter. Korruption och maktmissbruk är två ihållande problem i Venezuela som är svåra att bryta. Till exempel måste medborgare rösta på Nicolás Maduros parti, Venezuelas förenade socialistiska parti, för att vara godtagbara mottagare av gratis livsmedelsdistribution från CLAP (Local de Abastecimiento y Producción). Därmed tvingar det i praktiken fattiga och nödställda venezolaner att rösta makthavande partiet. CLAP består av kommittéer för livsmedelsdistribution som bedriver leverans av mat till hushåll. Varje hushåll som röstar på partiet registreras och levereras en låda med mat 6 till 12 gånger per år. Lådan innehåller flera basiska matvaror som majsmjöl, mjöl, pasta, ris och socker.
